Den 18 september anordnade Energikommissionen sitt första kunskapsseminarium på Tekniska Museet i Stockholm. Anna Holmberg, energidirektör på SKGS, var en av talarna.
SKGS samlar den svenska skogs- kemi- gruv- och stålnäringen.
-Den elintensiva industrin, eller basindustrin, som vi ofta kallas, är väldigt viktig för Sverige. Den sysselsätter över 400 000 människor, inte minst i mindre städer och på landsbygden. Basindustrin är dessutom en stor förädlare av el, hela 40 TWh om året. Därför är energifrågorna så viktiga för oss i SKGS, sa Anna Holmberg under seminariet.
Basindustrin bidrar med stor klimatnytta genom en kombination av att förädla svensk koldioxidsnål el, ha effektiva produktionsprocesser och tillverka produkter, som används i smarta slutanvändningar. Basindustrin står för 20 procent av den svenska varuexporten. Det innebär att basindustrin inbäddat i sin produkter exporterar stora mängder miljövänlig el. Med tanke på att elproduktionen är betydligt smutsigare i de flesta andra länder, menar SKGS att det skulle leda till stora koldioxidutsläpp om produkterna i stället producerades utomlands.
Eftersom basindustrin förädlar stora mängder el är framtidens energiförsörjning avgörande. 2020 väntas fyra av landets tio kärnkraftsreaktorer ha avställts i förtid. Svenska Kraftnät varnar för att det ökar risken för effektbrist i södra Sverige. Det innebär stora utmaningar för basindustrin.
-Effektbalans är A och O för oss, eftersom vi producerar 24 timmar om dygnet. Om strömmen försvinner 0,1 sekund hos SSAB så kommer alla valsar i varmvalsningen av stål att stanna. Det leder till stora kostnader samtidigt som allt stål går åt fanders. Skulle strömavbrott uppstå hos Borealis i Stenungssund blir det stopp i etenkrackern. Då facklas råvaran ut i luft, vilket kan ge stora miljökonsekvenser.
SKGS menar att det är systemkostnaden, d.v.s. elpris, skatter och nättariffer tillsammans, som är avgörande för att basindustrin ska kunna bedriva sin verksamhet i Sverige. Anna Holmberg lyfte särskilt betydelsen av fortsatt låga elpriser och menar att el som basindustrin producerar själv borde skattebefrias, som i vissa andra länder i Europa. Det viktigaste budskapet till Energikommissionen var dock att de måste tänka på hela systemet när framtidens energipolitik utformas, eftersom alla parametrar drabbar industrins resultaträkning.
Men det är inte bara industrin som ställer krav på politikerna. Två särskilt populära krav från politikens håll har varit att industrin måste öka sin energieffektivisering och användarflexibilitet.
-Att effektivisera är bra för såväl klimatet som våra företags konkurrenskraft och resultat. Men de tekniska åtgärderna måste betala sig. Det är dessutom ett missförstånd att energieffektiviseringar alltid leder till minskat elbehov. Skulle till exempel LKAB:s gruvmaskiner gå från diesel till el skulle de ge högre effektivitet, men samtidigt öka behovet av el.
Alla inom den elintensiva industrin kan inte vara flexibla i sin användning. Anna Holmberg hämtade exempel från Energikommissionens besök i Borlänge.
-Stora Enso förädlar 1,6 TWh på sin anläggning i Borlänge. De kan vara mycket flexibla i sin elanvändning. Varför? Jo, för de kan mellanlagra sin massa och sedan köra sina pappersmaskiner stabilt och efter kundens önskemål. Om vi förflyttar oss tio minuter inom Borlänge kommer vi till SSAB. De har inte alls samma tekniska möjlighet att vara flexibla i sin elanvändning, eftersom deras process inte tillåter det.
Fredagens kunskapsseminarium var det första av flera som kommer att äga rum under hösten. De ska hjälpa Energikommissionen på vägen mot att presentera ett förslag till framtidens energipolitik. Anna Holmberg avslutade med att sammanfatta SKGS viktigaste budskap till Energikommissionen: nämligen att framtidens elsystem måste erbjuda en stabil elförsörjning till internationellt konkurrenskraftiga priser, om basindustrin ska kunna växa.
