Källa Svk Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapport 2023
Under den gångna vintern sattes effektreserven i förhöjd beredskap sex gånger, och beordrades att köra på minimieffekt tre gånger. Jämfört med föregående vinter är var effektbalansen mer ansträngd – trots mildare väder och lägre elanvändning, till följd av informationskampanjer för återhållsam elanvändning och höga elpriser.
– Det svenska elsystemet har ett allvarligt och tilltagande effektproblem, vilket vi påpekat i SKGS senaste rapport om industrins elbehov fram till 2030. Vi har möjlighet att klara försörjningen av elenergi. Över hela året kan vi troligen producera tillräckligt många TWh fram till 2030. Förutsatt att utbyggnaden av vindkraften håller nuvarande takt. Däremot kommer effekten inte kunna garanteras, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig SKGS.
Vindkraftsutbyggnaden ger ett stort tillskott av fossilfri el. Men på grund av låg tillgänglighet, särskilt under kalla perioder då elbehovet är som störst, är bidraget till effektbalansen relativt lågt. Den gångna vinterns topplasttimme var vindkraftens tillgänglighet 21 procent, jämfört med 22 procent vintern 2021/2022.
– Behovet av ny kärnkraft är tydligt. Utan ny planerbar elproduktion kommer den väderberoende elproduktionens svängningar och tillgänglighet bli svåra att hantera. Ett välfungerande och kostnadseffektivt elsystem förutsätter en mix av olika kraftslag. Effektbalansen kan på kort sikt klaras genom att utöka effektreserven och flexiblare förbrukning, men det är inte en långsiktigt hållbar lösning. Elproduktionen måste öka om Sverige ska klara de krav som klimatomställningen ställer på elförsörjningen. Svenska kraftnät konstaterar att det blir allt svårare att balansera effektbehovet med import, säger Johan Bruce.
Svenska kraftnät räknar med att elanvändningen ökar från dagens 143 till 187 TWh/år till år 2027. I SKGS kartläggning beräknas elbehovet till 185 TWh/år 2027, vilket får sägas ligga väl i linje med den bedömningen Svenska kraftnät gör. Det finns en viss osäkerhet i om hur mycket av de planerade investeringarna som faktiskt kommer att utföras inom den tid som Svenska kraftnäts prognos avser.
– Effektbalansen är en tilltagande utmaning för elsystemet, även om efterfrågan på el skulle öka i en lägre takt än industrins planerade omställningstakt. Att investeringar skjuts på framtiden är negativt för svensk ekonomi och klimatet. De åtgärder som Svenska kraftnät pekar på för att undvika manuell frånkoppling, utökad effektreserv, kapacitetsmarknader och förbrukningsflexibilitet, är viktiga men över tid är det bara ökad elproduktion som ger hållbarbar lösning, säger Johan Bruce.
