18 juni, 2024

Nyheter

Rapporter

Tilltagande importberoende i årets kraftbalansrapport

Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport visar att Sverige har ett tilltagande behov av importerad el för att klara effektbalansen under kommande fyra vintrars topplasttimmar. Redan i normalvinterscenariot ökar underskottet från -1 300 till -4 000 MWh/h under kommande och nästföljnade vintrar.

Svenska kraftnät beskriver i sitt pressmeddelande tar fasta på att den senaste bedömningen är bättre än den förra. Anledningen till det är att elanvändningen, precis som SKGS kartläggning visar, ökar i något långsammare takt. Men Svk:s utbyggnad av elnätet ger ökad överföringskapacitet från norra till södra Sverige lyfts också fram.

Även om importbehovet under vinterns timme med högst elanvändning, topplasttimmen, minskar befäster årets kraftbalansrapport utvecklingen mot ett allt större importberoende för att klara effektbalansen när elbehovet är som störst. Importbehovet är störst i de södra elområdena. Flexibilitet hos elanvändarna antas kunna minska importberoendet från 1300 MW till 200 MW i normalvinterscenariot för kommande vinter.

Sveriges elförsörjning blir allt mer utmanande kommande vintrar. I normalvinterscenariot, som är den mildaste vintern i prognosen, visar ett effektunderskott som går om den sammanlagda kärnkraftseffekten.

– Det är inget litet effektunderskott som behöver täckas av import – från länder som också kommer att ha hög elanvändning och låg väderberoende elproduktion på grund av kyla. Det innebär risk för höga elpriser som går ut över industriproduktionen.

Fram till den 15 mars 2025 har Svenska kraftnät en avtalad effektreserv om 562 MW som Karlshamnsverket håller tillgänglig för att vid behov balansera elsystemet. Svk vill ersätta dagens effektreserv med en strategisk reserv, med samma syfte, som är en så kallad kapacitetsmekanism som kräver EU-kommissionens godkännande. – SKGS ser också behovet av en strategisk reserv som en förlängning av effektreserven. Det finns inga vägar runt en reserv när effektbalansen försämras. Det kommer inte gå att upprätthålla tillgänglighetsnormen, som anger tiden för risk för effektbrist till högst en timme per år, på kort sikt annars, vilket är ett krav från EU för att få använda en kapacitetsmekanism. SKGS förordar en förlängning och en utökning av en något modifierad effektreserv. Delar av effektreserven bör bestå av efterfrågeflexibilitet, vilket EU:s uppdaterade elmarknadsdesign öppnar upp för. Det skulle öka förutsättningarna att bättre utnyttja industrins efterfrågeflexibilitet samt hålla nere kosytnaden för effektreserven.