Anslutningsavgifter bör vara baserade på en grund princip då det ger en effektivare offert- och anslutningsprocess, en ökad förutsägbarhet för anslutande kunder samt en lägre risk för tvister mellan nätföretag och anslutande kunder. Frågan om grunda anslutningskostnader är också en fråga om konkurrenskraft. I de flesta länder i Europa används grunda anslutningsavgifter, varför djupa anslutningsavgifter ger etableringar i Sverige en konkurrensnackdel.
Svenska kraftnät anger i sin metod för utformning att det vid förstärkningar i det maskade stamnätet ska fördelningen mellan kundspecifik nytta och kollektiv nytta utvärderas. Om åtgärder som bedöms ingå i det maskade stamnätet inte ger en kollektiv nytta som överstiger kostnaden, klassificerade de som kundspecifika. Denna skrivning riskerar att skapa otydlighet och leda till att storleken på anslutningsavgiften blir godtycklig då det kan vara svårt att förutse hur nyttan fördelas mellan kunden och kollektivet. Transmissionsnätet är en nationell ryggrad vars robusthet och kapacitet gynnar alla användare. Att enskilda projekt ska finansiera denna infrastruktur motverkar en samhällsekonomiskt effektiv nätutbyggnad. SKGS anser därför att förstärkningar i det maskade stamnätet som huvudregel inte ska klassas som kundspecifika.
Svenska kraftnät föreslår även att oavsett om en anslutning kan komma att ansluts direkt till stamnätet eller inte så ska ansökan om anslutning först ske via befintligt distributionssystem. Fler företag vittnar om att de skulle behöva ha en dialog direkt med Svenska kraftnät, men tvingas föra en dialog via regionnätsbolaget. SKGS anser därför att det bör finnas en möjlighet att ha en dialog direkt med Svenska kraftnät om anslutningen sker på en hög spänningsnivå även om det finns ett befintligt eller planerat regionnät i området. Det skulle effektivisera utbyggnaden av elnätet och bidra till att nätägarna kan lägga sina resurser på andra prioriteringar.
Läs hela remissvaret nedan
