Göran Björkman, ordförande för SKGS och VD för Alleima, inledde mötet med att konstatera att vägen mot 2035 kräver mer fossilfri el till internationellt konkurrenskraftiga priser. Han pekade på att osäkerhet kring politiska beslut, effekttilldelning och tillståndsfrågor just nu dämpar investeringsviljan, vilket leder till att projekt skjuts framåt.
– Vi behöver fundera på vad osäkerheten innebär i uppskjuten tillväxt, avslutade Göran Björkman sitt inledningsanförande.
SKGS efterfrågerapport: Förskjutning i tiden
Johan Bruce, verksamhetsansvarig, på SKGS presenterade den fjärde upplagan av SKGS kartläggning av industrins planerade elbehov fram till år 2035. Industrins elbehov väntas öka från dagens 46 TWh till 93 TWh i slutet av perioden.
Årets rapport visar en tydlig trend: många projekt, särskilt inom vätgas och grönt stål, har glidit i tiden. Elbehovet minskar med jämfört med tidigare kartläggningar. Samtidigt har andelen osäkert elbehov minskat, i takt med att vissa projekt fallit bort, särskilt inom batterisektorn, medan den befintliga industrins planer ligger fast.
En betydande utmaning framöver är effektbehovet. En analys från Profu visar att industrins effektbehov kan öka från dagens 5 200 MW till 11 800 MW inom tio år. Om inte produktionen byggs ut riskerar Sverige en nettoimportör av el på årsbasis till 2033, vilket skulle kunna leda till elpriser i nivå med de höga tyska.
Industrin om hinder för fortsatt elektrifiering
Under en paneldiskussion betonade industriföreträdare de praktiska hindren för omställningen. Tomas Hirsch, energidirektör på stålföretaget SSAB, lyfte fram att deras investering på 60 miljarder kronor i elektrifiering hotas av att nätanslutningar tar för lång tid och att den juridiska processen kring koncessioner är alltför komplicerad.
Hannes Borg, ansvarig för public affairs på cementtillverkaren Heidelberg Materials beskrev hur deras CCS-projekt i Slite har försvårats av en låg betalningsvilja för ”noll-cement” på marknaden, och efterlyste statlig riskdelning, för att ska skapa förutsättningar att investera.
Även Sara Wihlborg,Sverigechef på vätgasproducenten Lhyfe, påpekade att efterfrågan på vätgas haltar på grund av prisskillnaden mellan fossilt och fossilfritt, och föreslog styrmedel inspirerade av EU:s RED III för att få igång marknaden.
Roger Östlin, chef för skogsbolaget SCA:s affärsområde förnybara drivmedel, betonade vikten av nationell självförsörjning, inte minst av elektrobränslen, och att industrin själv kan bidra genom att exempelvis bilda egna nätbolag för att påskynda långsamma anslutningsprocesser. Han pekade även på potentialen för landbaserad vindkraft på SCA:s mark är 50 TWh, men betonade att det krävs ett fungerande ramverk för att realisera detta.
Politisk enighet om behovet av snabbhet och minskad otydlighet
Camilla Brodin (KD), energipolitisk talesperson, och Martin Ådahl (C), ekonomisk-poltisk talesperson, var eniga om att processerna för miljötillstånd och nätanslutningar måste gå snabbare. Ådahl betonade vikten av en bred politisk energiöverenskommelse för att skapa långsiktighet och betonade vikten av att myndigheter som Svenska kraftnät måste bli mer kundorienterade och proaktiva.
– De måste förstå att de jobbar med konkurrenskraft, så Martin Ådahl.
Brodin lyfte fram regeringens arbete med att korta ledtiderna, inte minst genom ett införande av en ny miljöprövningsmyndighet.
– Myndigheter inte ska kunna överklaga andra myndigheters beslut, ansåg Camilla Brodin.
Diskussionen berörde även elområden och systemnyttor, där Brodin betonade behovet av planerbar baskraft i södra Sverige, medan Ådahl varnade för att subventionera specifika kraftslag och i stället förordade en teknikneutral tävling för att få fram billigast möjliga baskraft, samtidigt som han betonade vikten av ekonomiska incitament för kommunerna att acceptera vindkraft.
Vad är ett konkurrenskraftigt elpris?
Vårmötet avslutades med en diskussion om kostnadsfrågan. Johan Bruce visade att medan de svenska elpriserna i norr är konkurrenskraftiga, är läget i södra Sverige mer problematiskt, inte minst på grund av kopplingen till de tyska elpriserna.
I länder som USA och Kina drar industrin nytta av omfattande stöd och lägre energikostnader, vilket gör det svårt för europeiska företag att konkurrera. Detta särskilt när marknadens vilja att betala en premium för fossilfria produkter visat sig vara begränsad.
SKGS har undersökt var svenska industriföretag att smärtgräns för nya industriinvesteringar går. Företagen som besvarat enkäten anger att ett elpris på under 50 öre/kWh är vad de nya investeringarna kräver, så som förutsättningarna ser ut idag. Med bättre förutsättningar skulle betalningsförmågan för el öka.Henrik Sjölund, VD för Holmen, varnade för att ”elektroner är inlåsta i norr” medan södra Sverige lider av elbrist, vilket hämmar investeringsviljan, och att elektronerna behöver flöda fritt för att få fart på investeringarna. Göran Björkman avslutade mötet med att efterlysa en stabil energipolitik över minst 20 år för att ge industrin den trygghet som krävs för att investera i framtidens tillväxt och jobb.
