– Jämfört med förra årets rapport som sträckte sig fram till år 2030, ser vi i vår nya kartläggning att investeringar senarelagts ett par år. De uteblir inte, men de kommer senare. Osäkerheter kring elförsörjningen är en del av förklaringen till förseningen. Det behövs byggas 3-5 TWh ny elproduktion per år för att klara industrins elbehov fram till 2035, sa Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS, under presentationen av resultaten.
Utbyggnaden av elsystemet brådskar
– Det är viktigt att utbyggnaden inte tar för lång tid. Läget är inte alarmerande ännu, men det finns risk att investeringar uteblir om förskjutningarna i tid blir alltför långa. Det är ett misslyckande för Sverige om vi inte kan möte tidsplanen för klimatomställningen. Politiken måste se helheten och agera proaktivt för att säkerställa ny elproduktion, och hålla sig borta från kraftslagsdebatten, sa Stefan Savonen, klimat- och energichef på LKAB.
Tillgången till fossilfri el till konkurrenskraftiga kostnader är grundläggande för industrins investeringar i Sverige. Höga elpriser är förödande för den elintensiva basindustrin.
– Vi kommer att behöva fem gånger mer el för att ställa om vår cementindustri på Gotland och vi ser en stor risk att nätägaren inte möter vårt behov. Vi vill ogärna glänta på den här dörren, men det finns risk att investeringar går till andra länder. Politiken behöver hjälpa oss med tillstånden och öka utbyggnadstakten i elsystemet, så sköter industrin resten, sa Albin Carlén, klimat- och energichef på Heidelberg Materials.
Politiken ser utmaningar…
Politikerpanelen som kommenterade rapporten och inspelen från industrin var ense om att SKGS kartläggningar av industrins elbehov år för år gav politiken värdefull information. Samtidigt som de efterlyser ytterligare underlag för att fatta välinformerade beslut.
Camilla Brodin (KD), efterlyste en kartläggning av industrins effektbehov i olika delar av landet. Tobias Andersson (SD) betonade behovet av kontrollstationer för att se var och när elbehovet ökar som underlag för nödvändiga beslut. Fredrik Olovsson (S) poängterade vikten av att kartlägga möjligheterna att spara energi och energieffektivisering.
…och lösningar
– Tillståndsprocesserna får inte vara det som hämmar utbyggnaden. Myndigheterna kan göra mer. Vi måste samplanera mer, så inget faller mellan stolarna, sa Camilla Brodin (KD).
Fredrik Olovsson (S) instämde och tillade att han gärna sett att regeringen gått längre i fråga om ändringstillstånd.
– Att reglera med förordningar kan korta tillståndstider, sa Tobias Andersson (SD) och tillade att bättre incitament för närboende och intrångsersättningar till markägare ökar acceptansen och minskar risken för att kraftledningar och vindkraftverk försenas av överklaganden. Sverigedemokraterna vill att fler kraftslag ska generera incitament.
Kärnkraftens har en fortsatt viktig roll
– Vår hållning är att de är bra med kärnkraft och att det är bra att livstidsförlänga. Men vi är inte öppna för att subventionera kärnkraft. Kommer inte kostnaden för ny kärnkraft ned till rimliga nivåer kommer inte behovet av ny kärnkraft att finnas. Vi behöver driva fram ett elsystem med låg kostnad, sa Fredrik Olovsson (S).
– Vi vill se ny kärnkraft till år 2035. Det byggs kärnkraft globalt och vi kan kroka arm med andra länder i Europa kring teknikval. Ett Team Europa skulle kunna bygga kärnkraft på tid och till rimliga kostnader, sa Camilla Brodin (KD).
– Det bästa hade varit om Vattenfall i Sverige och Fortum i Finland gick ihop och beställde 12 reaktorer. I ett 50-årigt perspektiv hade det varit en bra investering. Det är bättre att garantera el och effekt i stället för att ge stöd till enskilda industrier, sa Tobias Andersson (SD).
