Ståltillverkaren Alleimas vd, och tillika SKGS ordförande, Göran Björkman, underströk i sitt öppningsanförande att osäkerhet minskar investeringsviljan – och att klimatomställningen förutsätter att politiken gör allt för att minska osäkerheten. Risker kopplade till teknik är industrin van vid, men riskerna kopplade till politiken är svårare att hantera.
Elon Axberg, senior ekonom på Svenska kraftnät, tidigare huvudsekreterare för Elmarknadsutredningen (SOU 2025:47), presenterade slutsatser från arbetet med utredningen. Sverige har ett bra utgångsläge att klara klimatomställningen med över 99 procent fossilfri el. Men det finns gott om utmaningar, inte minst att hantera en alltmer väderberoende energimix, som ställer krav på nätägarna att in sin tur ställa krav på nya anslutningar.
Peter Fritz, oberoende elmarknadsexpert, med erfarenheter från avregleringen av elmarknaden, påpekade att det verkar finnas två olika visioner och vägar framåt för elsystemet. En som prioriterar stabilitet, robusthet och medvetet sänker elpriserna, och en annan vision som bejakar tekniska lösningar för ett samhällsekonomiskt effektivt system. I dag är det oklart vilken vision som kommer att bli vägledande.
SKGS verksamhetsansvarige, Johan Bruce, presenterad den senaste kartläggningen av industrins elbehov fram till 2035. Osäkerheten om industrins investeringar gör att det väntade elbehovet rör sig inom ett spann om 16 TWh. Vätgasproduktion står för en stor del av elanvändningen. Läs rapporten här: Industrins elbehov till 2035.
Stefan Savonen, energiansvarig på LKAB, och Claes Fredriksson, vd för e-bränsleprojektören Liquid Wind, underströk att framtidens elanvändning kommer behöva vara mer flexibel. LKAB och andra tunga industrier har dock svårt att reglera produktionen efter elpris, medan e-bränsletillverkningen har större flexibilitet. Vätgaslager kommer att bli viktiga för att balansera elsystemet.
Elmarknadsdebattören och konsulten, Bengt Ekenstierna, ställde i sitt anförande frågan om man kan lämna över samhällskritisk infrastruktur till marknaden, mot bakgrund av att det på elmarknaden skett en förmögenhetsöverföring om 300 miljarder kronor från elanvändarna till elproducenterna, nätägarna och staten. En reform av elmarknadsområdena och prissättningen som gör att export av el inte leder till import av höga elpriser, bör vara möjlig om de politiska viljan finns.
Arne Bergvik, energistrateg på konsultfirman Sigholm, betonade att industrins elförsörjning handlar om riskhantering. Företagen måste säkra sitt elbehov i sina elhandelsportföljer, med fysiska och finansiella kontrakt, med hänsyn till volymen el för att klara produktionen och elpriset. De nuvarande låga elpriserna är ett hot mot framtidens elförsörjning, eftersom det byggs allt för lite ny elproduktion. Under den avslutande paneldiskussionen påpekade Arne Österlind, energiansvarig på Stegra, behovet av förutsägbarhet och långsiktighet i energipolitiken. Stefan Savonen betonade att industrins klimatomställning är beroende av konkurrenskraftiga elpriser. Paola Zetterberg-Eriksson, energiansvarig på Ovako, kritiserade höga maxpriserna på reglermarknaden som i värsta fall innebär elpriser på 100 kr/kWh.
Se seminariet i efterhand här
