Er Ref. Willy Hallgren N2013/2277/E
Sammanfattning
SKGS:
- ställer sig bakom Eis förslag om ökat normgivningsbemyndigande när det gäller beräkning av skäliga kostnader och rimlig avkastning för elnätsföretagen.
- anser att intäkter från anslutning till nät ska dras från de samlade intäkter som nätföretaget högst får uppbära
- anser att intäktsramen ska kunna omprövas på initiativ av Ei i det fall en oförutsedd omständighet inträffat.
- finner inte något skäl till varför Ei skulle ompröva alla intäktsramar efter tillsynsperiodens slut.
- stöder Eis förslag att utreda frågan om elnätsföretagens kapitalstruktur vidare.
SKGS Yttrande
Energimarknadsinspektionens (Ei´s) rapport ger förslag till olika sätt att förtydliga, förenkla och öka förutsägbarheten för såväl elnätsbolag som elkonsumenter. Initiativet till denna rapport är därför mycket lovvärt. Sedan elmarknadens avreglering 1996 har flertalet olika modeller för bedömning av elnätbolagens intäkter använts. Många av nätmyndighetens ingripanden har överklagats till domstol men de slutliga vägledande domsluten har lyst med sin frånvaro. Processerna är många och komplicerade, de få domslut som avges överklagas vidare, i vissa fall slutar processerna med förlikning, utan rättspraxis som följd. Utan rättspraxis blir dagens system otympligt, ineffektivt och oförutsägbart.
Ei lämnar i sin rapport tre förslag till ändringar i ellagen för att förbättra situationen. Nedan lämnas SKGS synpunkter på vart och ett av förslagen.
Ökat normgivningsbemyndigande
SKGS ser positivt på det faktum att Ei vill öka effektivitet och förutsägbarhet när det gäller beräkningen av elnätbolagens intäktsramar. Eis förslag att få utökat normgivningsbemyndigande när det gäller beräkning av skäliga kostnader och rimlig avkastning för elnätsföretagen gör det möjligt att i föreskrifter fastställa mer detaljerade principer för skälighetsbedömningen. Att utveckla dessa generella principer genom rättspraxis är omotiverat. Elnätsföretagen kan idag överklaga de flesta parametrar som används i modellen för att beräkna deras intäktsramar, detta skapar en ohållbar situation. Med Eis förslag blir domstolsprocesserna mer renodlade och förmodligen snabbare, vilket såväl myndighet som elkunder och elnätsföretag skulle vinna på. Tydliga föreskrifter rörande grundläggande principer i regleringsmodellen ökar dessutom förutsägbarheten för såväl elnätsbolag som elkunder. Det är viktigt att såväl elnätskunderna som elnätsföretagen är representerade vid utarbetandet av föreskrifterna och de generella principerna.
Anslutningsintäkter i förhandsregleringen
Den bakomliggande frågan om anslutningsavgifter är av större principiell betydelse. Dvs, frågan om det är rimligt att nätföretagen erhåller full kostnadstäckning från kunderna för anslutning och samtidigt ska ha rätt att låta intäkterna för anslutningen ingå i kapitalbasen vilken bestämmer de nätavgifter som nätföretagen har rätt att ta ut av kunderna. SKGS menar att det inte är rimligt att nätföretag har rätt att låta kunderna betala igen för kostnader nätföretaget redan fått full kostnadstäckning för. Den metod som föreslås för naturgasområdet, i vilken intäkter från anslutning till nät ska dras från de samlade intäkter som nätföretaget högst får uppbära, är den enda rimliga i detta sammanhang.
Omprövning av intäktsram under tillsynsperioden
SKGS anser att intäktsramen ska kunna omprövas på initiativ av Ei i det fall en oförutsedd omständighet inträffat. Det är orimligt att det endast skulle vara nätägaren som kan begära en omprövning under tillsynsperioden. En omprövning ska däremot enbart kunna ske vid oförutsedda omständigheter.
Omprövning av intäktsram efter tillsynsperioden
SKGS finner inte något skäl till varför Ei skulle ompröva alla intäktsramar efter tillsynsperiodens slut. Ett sådant förslag skulle innebära en kraftigt ökad belastning för myndigheten. Man kan förmoda att det ligger i nätägarens intresse att själv väcka frågan om omprövning av intäktsram i det fall denna varit felaktig.
Elnätsföretagens kapitalstruktur i förhandsregleringen
SKGS stöder Eis förslag att utreda frågan om elnätsföretagens kapitalstruktur vidare. Det är av stor vikt att de kostnader som intäktsramen ska mätas mot inte är påverkade så att intäktsramens storlek blir större enbart till följd av elnätsföretagens finansieringsplanering. Kundens kostnad för elnät måste hållas så låg som möjligt och får inte drivas upp till följd av elnätsföretagens belåningsgrad. Frågan om ett företags finansiering, belåningsgrad och vinstutdelning är komplex och Eis förslag om vidare utredning är därför mycket bra. Det är viktigt att kunderna finns representerade vid arbetet med en sådan utredning.
Stockholm 13-08-21
Lina Palm
Energidirektör SKGS
