Sveriges plan för nettonollutläpp till år 2045 förutsätter en fördubblad elanvändning. Basindustrierna arbetar för fullt för att ställa om tillverkningsprocesser och elektrifiera transporter med sikte på 2045, i enlighet med de klimatfärdplaner branscherna utvecklat. Men för att nå klimatmålen krävs politiska beslut som säkerställer både tillräcklig elproduktion och ett robust elnät – och där går arbetet betydligt långsammare.
Regeringens elektrifieringsstrategi är ett viktigt steg i rätt riktning. Men för SKGS medlemmar inom basindustrin behövs handling om Sverige, i enlighet med strategin, ska kunna halvera ledtiderna för utbyggnaden av elnäten redan till 2025. Idag tar det 10-12 år, ibland längre, att ta en ny kraftledning i drift. Det är orimligt ur varje investerares perspektiv, och även en halvering av tiden är i längsta laget. I princip alla påbörjade stora kraftledningsprojekt i transmissionsnätet är försenade redan innan spaden har satts i marken.
Basindustrierna befäster idag sin roll som ryggraden i den svenska ekonomin. Industrin ger jobb och välfärd i hela landet. Efterfrågan på metaller, stål-, kemi- och träprodukter driver nu investeringar i en skala som få kunnat förutspå. Investeringarna som görs och planeras i Norrland är i storleksordningen 1 000 miljarder kronor, enligt Norrbottens Handelskammare.
Klimatomställningen är den drivande faktorn bakom investeringsruschen. Kombinationen av naturtillgångar och teknik som gör produktionen fossilfri är en fantastisk chans att både utveckla den svenska ekonomin och exportera klimatnytta till världen. Svenskt Näringsliv har beräknat att klimatnyttan av svensk export idag tränger undan motsvarande 26 miljoner ton CO2 per år. Med de industriinvesteringar som görs kan motsvarade siffra år 2040 vara hela 65 miljoner ton CO2.
Förutsättningen för detta är dock en kraftigt utbyggd elproduktion och ett robust elnät som klarar av att hantera de stora utmaningar för elsystemet som en större andel vindkraft medför. Industrins elanvändning behöver öka från 50 TWh idag till 130 TWh inom ett par decennier, enligt Svenskt Näringslivs beräkningar.
Elanvändningen kommer inte enbart att öka i Norrland. 70 procent av industrins elförbrukning sker i elområdena SE3 och SE4, det vill säga i södra och mellersta Sverige. Om Sverige ska klara nettonollmålet till 2045 behövs därför bättre förutsättningar för planerbar kraft i södra halvan av landet.
Klimatomställningen och elektrifieringen ger Sverige och svensk industri fantastiska möjligheter under förutsättning att vi har en konkurrenskraftig elförsörjning. Risken är dock att utbyggnaden av elnät och kraftproduktion inte förmår hålla jämna steg med den ökande elanvändningen. Elektifieringsstrategins tolv punkter för en framgångsrik elektrifiering är bra, men det behövs högre tempo på alla nivåer. Låt inte senfärdigt politiskt beslutsfattande och långsamma miljöprövningar kväva de tekniskt revolutionerande industriinvesteringar som nu är på gång.
Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.
