Tidö-avtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna lade fast en tydlig kurs för energipolitiken under mandatperioden. Regeringens första vinter, med rekordpriser på el, tydliggjorde nödvändigheten av reformer för en snabbt ökad produktion av fossilfri el. Det är nu viktigt att regeringen håller takten i reformerna.
Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är brister som Riksrevisionen identifierat i sin granskning av hur regering och myndigheter hanterat viktiga beslut om elsystemet. Riksrevisionens granskningsrapport innehåller mycket allvarlig kritik.
Kraftbalansen försämras alltmer de kommande årens topplasttimmar. Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport visar på ett effektunderskott kommande vinter på -1 400 MW och hela -8 700 MW vintern 2026/2027, i normalvinterscenariot.
– Sverige har unikt goda förutsättningar att klara klimatomställningen och det kraftigt ökande elbehovet som elektrifieringen innebär. Elmarknadens funktion är avgörande för hur väl vi lyckas, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.
SKGS ser en risk för att en övergång till så kallad flödesbaserad kapacitetsberäkning kommer att leda till högre elpriser. De beräkningar som gjorts ger i teorin en högre samhällsnytta sett till den europeiska elmarknaden som en helhet. Men på den nordiska elmarknaden kommer elpriset att öka, vilket försämrar den elintensiva basindustrins konkurrenskraft.
Regeringens klimatmöte den 16 juni föregicks av rundabordssamtal, där SKGS deltog i ett samtal om energisektorns klimatomställning. Inför regeringens kommande klimatfärdplan har SKGS lämnat ett skriftligt inspel till det arbetet som trycker på behovet av en snabb utbyggnad av alla fossilfria kraftslag.
Industrins investeringar i södra Sverige hålls tillbaka av en svag elförsörjning. Någon annan slutsats är svår att dra av fördelningen av industrins tillkommande elbehov fram till 2030. Detta drabbar inte bara klimatomställningen utan även jobb och välfärd. Det är nödvändigt att öka takten i utbyggnaden av ny elproduktion och elnät.
Industrins klimatomställning förutsätter stora mängder fossilfri el. I en ny rapport som SKGS tagit fram tillsammans med konsultföretaget Profu beräknas industrins behov av el öka från 45 till 117 TWh/år under perioden 2023 till 2030. Under samma period ökar Sveriges totala elbehov från 135 till 229 TWh/år.
I mitten på mars presenterade EU-kommissionen sitt förslag på ändringar i nuvarande elmarknadsdesign. Förslagen är drivna av den europeiska energikris, med höga elpriser, som Rysslands angrepp på Ukraina bidragit till. Förslaget syftar till att påskynda utbyggnaden av fossilfria energikällor och utfasningen av gas, samt att skydda konsumenterna mot volatila energipriser.
Svenska kraftnäts analyser visar att Sverige inom några år inte kommer att uppfylla den så kallade tillförlitlighetsnormen, som anger tiden för risk för effektbrist till högst en timme per år. Situationen gör det nödvändigt att använda kapacitetsmekanismer så som effektreserven för att minska risken för effektbrist.